Kvällen som igår skulle innehålla limosuine och stora festligheter slutade istället med att det blev en mindre fest med Jon, Alex och Roberta. Det är klart det gjorde lite ont att se himlen lysa upp av alla fyrverkerier men vafan, hade jag varit där hade jag förmodligen mått lika dåligt som för en vecka sedan, och det är inte värt det...
Kvällen igår var i alla fall jäkligt trevlig. Det blev en massa prat, tv-tittande, dansande och alkoholen flödade. Mådde mindre bra inatt, men om några timmar är jag på banan igen ;) Eller...?
Just nu har Jon åkt iväg för att handla med Stina så ikväll blir det tacos, glögg och julmust skulle jag tippa på. Imorgon fyller Wynja hela 10 bast så då blir det tårtaaa :)
Ha en fin hemvändardag!
Bloggen har varit nere i två veckor nu, av den anledningen att jag mått sisådär lika länge. Tänker inte gå in på några närmare detaljer, men jag är förbannat trött på att misslyckas nu. Det känns som att ingenting går min väg. Samtidigt som huset strular så innihelvete så lyckades jag inte med det jag verkligen ville. Jag var så glad, och blev så besviken på mig själv när det inte funkade.
Det blev dock betydligt bättre efter ett samtal från pappa igår och jag antar att det bara är att ta nya tag. Jag är dock trött på denna pengafixerade värld och att julen närmar sig är inte längre lika kul när man inte har pengar till det. Men ja, det ordnar sig...det gör det alltid.
Nu ska jag försöka ta tag i mitt körkort och även hoppas på att jag lyckas få mer jobb på dagis. Helgerna fram till jul kommer numer att bestå utav en massa glöggdrickande och det är ju alltid något att se fram emot :)
Då var det dags då. IDAG börjar livet. IDAG blir jag självständig.
Skönt så innihelvete.
Efter att ha haft mer eller mindre ångest i några månader över att inte ha några pengar eller rutiner i livet är jag ju äntligen på banan igen. Jag vet att jag haft tur som fått en heltidsanställning så fort efter gymnasiet men jag tror faktiskt inte att jag hade pallat det arbetslösa livet länge till. Har ju för fan hållit på att bli tokig...
Jag måste bara få säga att jag är så otroligt stolt över mig själv. Jag gick in med inställningen att "vill man, så kan man" och nu har jag äntligen fått det jobb jag suktat efter sååå länge. Ni anar inte hur glad jag blev när dom sökte folk. Och gladare blev jag när jag fick ett telefonsamtal, en intervju och sjukt många komplimanger efteråt. Jobbet är MITT och jag är beredd att kämpa STENHÅRT för att ta mig till toppen. Det kommer bli tufft, men ja, VILL MAN SÅ KAN MAN, OCH JAG VILL!!!!!
I helgen ska jag och Jon fira med grillat och kladdkaka. På måndag börjar mitt nya liv med allt vad det innebär :)
